måndag 24 augusti 2009

Sömnlöst

Efter en i stort sett sömnlös natt så har jag i alla fall slutat gråta och i stället så bara finns jag. Utan att orka tänka eller känna något Totalt känslomässigt slut, på ett sätt...på ett annat sätt totalt tvärtom. Jag vill inte vare sig känna hopp eller förtvivlan igen, bara ingenting. Ge mig inte mer hopp och tro för det känns inte på riktigt vill jag bara skrika till alla som försöker prata med mig. Det känns bara som en illusion och något som är på låtsas. Inte något som verkligen finns. Flera säger till mig att bara jag försöker så kommer allt bli bra, hur ska jag kunna veta det och hur kan jag veta vad bra är? Var ligger referensramen för något som är bra? Vad innebär det? Jag försöker hitta känslan av att duga, att vara ok eller att vara bekymmersfri. För om jag hittar den igen så kanske jag lättare kan förstå. Fast var fanns den? Är det så att om den har funnits hos mig en gång så kan jag ta fram den för att kunna relatera till det som kan vara? Eller är det också bara en fantasi?

4 kommentarer:

Judith - kaos o annat sa...

Jag bara undrar vad du själv har för referensram?
Den enda som kan ge en referensram över vad som är bra är DU!
Ingen annan kan avgöra det för dig. BARA DU SJÄLV!!!

Vad är bra för dig? Vad tycker du är bra?
Om det är bra som du har det nu så Ok då, stanna då kvar i det.
Varför ändra på något som är bra?
Men om det inte är bra nu, varför då inte ändra på det?
Jag undrar vad kan bli bättre eller sämre än idag?

Monika sa...

Jag tycker att Judith skrev det bra. Det är bara du själv som vet vad som är bra för dig.Ingen annan!!!Kram på dig

torgust sa...

Jag fortsätter hålla om dej!
Bara finns du.

Bloggullet sa...

Jag är inne på samma tankar som du. Och Judith ger bra svar, något att tänka på.
Kram