måndag 30 november 2009

Vet inte längre

Jag gör det inte lätt för mig själv just nu...utan ställer till det mer och mer, men kan inte låta bli..jag förstör alla mina chanser, men orkar inte ta i tu med det heller..backar från allt och fortsätter som vanligt..kanske det är så de ska vara..

lördag 28 november 2009

Brakar totalt

Nu rasar jag ganska totalt igen...så långt ner i helvetet man bara kan om man är en svartängel...för jag börjar inse massa skitgrejor som jag inte har velat se på tidigare..och jag börjar också se hur sjukt allt är..och att jag själv har satt mig i en soppa nu som jag inte tar mig ur själv och om jag ska ut så är det på bekostnad av andra...och det är själviskt och egoistiskt..och inget som jag vill vara..så vad faan gör jag nu...jäkla helvetesvärld..

fredag 27 november 2009

Back home..

Hemma igen hos mina barn...dottern mötte mig på flygbussen med en kram och en cykel...sonen mötte mig i soffan med en kram och lite glada ord..Jag är dödstrött och slut..ska försöka sova snart och se till att jag håller kvar känslan av att komma hem tills i morgon också..

torsdag 26 november 2009

trött

det är ibland jobbigt att vara svartängel... min hjärna är trött och jag förstår inte hälften av det som händer omkring mig just nu..både det som är hemma och det som är här..jag är dödsslut och vissa sekunder vill jag mest lägga mig ner och dö..

tisdag 24 november 2009

grått regnigt och tråkigt

jag tassar omkring på kungsholmen och har långtråkig. bloggar med mobilen i de gråa vädret och försöker hitta bra ställen att fika eller äta på men det är ändå trist. eller ska jag gå och klippa mig?

måndag 23 november 2009

Yogadag..

I eftermiddag är sista yoga passet innan det är juluppehåll...vad är det för dumheter? Jag har precis börjat ha lite koll på hur alla övningar ska göras...typ inte alls, men jag är inte dödsförskräckt i alla fall...och så bestämmer dom att de ska vara uppehåll..Hur knäppt som helst, jag kommer att glömma bort allt under de lediga veckorna och när de börjar om igen kommer jag att gå dit och vara livrädd igen för att jag ska dö direkt på fläcken..

lördag 21 november 2009

Godmorgon lördag

Jag vet att jag har varit usel på att skriva här på sista tiden, men jag ska försöka att bli bättre på det igen...men det har varit aningen turbulent här ett tag..
I morse vaknade jag av att dottern och en kompis till henne stod och vispade för glatta livet i bunkar och höll på att baka kakor..Hade varit lite roligare om jag visste att dom plockade upp efter sig också i stället för att låta köket se ut som om en tornado flygit igenom mitt hem...men men jag ska inte gnälla..värre saker händer ibland också..
Det blir en till behandlingsvecka och jag drar iväg igen till veckan...får se hur det blir sedan. Måste få till någonslags planering så jag vet i förväg hur allt ska se ut, för det här är så virrigt att jag blir rent vansinnig..mer än vanligt alltså..

lördag 14 november 2009

Tonåringar och hyss

I natt har jag haft tre extra barn som har sovit över här...två tjejer och en kille...i sonens rum..halva kvällen gick åt till att störa dom...typ elvispgrejen så att dom inte skulle ställa till med hyss..tillslut gav jag upp och tänkte att dom kanske förhoppningsvis ändå skötte sig bra och förstår att man inte ska göra dumheter är man bara är femton år...fast huu vad jag gjorde mycket galet när jag var i den åldern..Det verkar dock som om mina verkar vara aningen mer förståndiga och vettiga än vad jag själv var..Fast gräsliga tid vad de är jobbigt med tonåringar som kan ställa till med vad som helst..

onsdag 11 november 2009

skit telefoner

Åhhh...min ena telefon har slutat fungera..det går inte att slå något nummer på den...jag blir galen..jag är telefonberoende och klarar inte att vara utan...det går troll i döda telefoner i det här huset..har nog köpt fyra sedan i somras till mig och barnen och jag vill inte ha en till...ååååå

Dottern..

Min dotter är rätt bra. Igår kom hon hem och berättade att hon fått tillbaka några prov i skolan. Det första hade hon haft alla rätt på och enda i klassen som haft det. Det andra hade hon haft bara fyra poäng borta och hon var ganska nöjd med det. Jag sa så klart att hon gjort det bra och att hon var duktig. Då fnissade hon en aning finurligt och så sa hon åt mig att inte bli arg nudå, men alla prov har inte gått så där bra precis. Sen berättade hon att de sista provet hon fått tillbaka hade inte gått så där jättebra precis, mer än hälften rätt. Hon morrade en aning och sa att just de ämnet var ju så urtråkigt och det bara pratades massa knasiga saker om grejor som hänt för evigheter sedan. Man nästan somnar ju direkt de börjar prata sa hon. Av tre prov har hon fixat två hur bra som helst och de tredje har gått åt skogen riktigt ordentligt. Ska man börja oro sig då eller räcker det med att få henne att plugga en aning mer på just det? Hon satt nämligen en kvart med den läxan och bara surade innan provet.

Nu får jag nog klara mig själv

Jag kanske inte får fler behandlingsveckor, de kostar pengar att skicka bort mig och jag måste nu söka för en ny period. Det verkar jobbigt. Förut, för länge sedan tänkte jag använda mig att mina horpengar till att betala för min egen behandling. För det är som onda pengar för mig, som jag inte vill ha utan mest bara ge bort. En annan orsak till att jag tänkt göra så, var att då skulle inte någon här omkring mig behöva veta om vad det var jag behövde behandling för. Jag ville vara hemlig. Nu är det som rätt kört med där hemliga grejen eftersom massor med myndighetsfolk vet om vad de är jag gör. Dessutom kändes det rätt skumt att vara tvungen att sälja mig själv för att ha råd med en behandling som har syfte att jag ska sluta med just det. Fast de känns lite otryggt nu att inte veta om jag kan få mer hjälp eller inte.

måndag 9 november 2009

Behöver några timmar till idag..

Stress, stress och åter stress..jag lider av tidsbrist och mitt huvud har fått spader och håller på att värka sönder just nu..Två möten på rad med bara ett par minuter mellan varandra..egentligen minus minuter, men jag planerar att smita från det första för att hinna till det andra..tur man har bil och hoppas på parkeringsplatser i närheten...Gillar inte att ha ont om tid, jag lär dö i en hjärtattack en dag..

lördag 7 november 2009

ny dag

Det blev inte många timmar sömn i natt, när jag är bortrest sover jag som en galning fast det inte är hemma och på främmande platser och en obekant säng...jag borde sova bättre när jag är i min trygga miljö, men det gör jag inte. Kanske mitt hem inte ens är en tryggplats, jag har kanske lurat mig när jag tror det. Nu sitter jag i alla fall med en stor mugg kaffe och ska snart hoppa in i duschen för att sedan sätta mig bakom ratten och köra ett par timmar..måste först bara lyckas slita upp två barn som har förvandlats till morgontrötta tonåringar med sura miner..

fredag 6 november 2009

Godnatt och sov gott..

Nu dags att sova...i morgon bitti direkt jag vaknat så drar jag och kidsen norrut över helgen..fast jag känner egentligen att jag vill vara hemma..men nu blir det så här i alla fall och sova kan jag väl göra till veckan i stället..Bara att sätta på sig stålmasken igen och kunna umgås med vanliga människor och vara social till tusen ett par dagar...Kanske det också kommer att kännas bra att få vara den vanliga människan en liten stund och lägga alla problem åt sidan..

Hemma igen

Dagarna innan jag åkte mådde jag egentligen piss..jag var så less på allt att jag bara önskade att jorden skulle öppna sig och sluka mig och sedan stänga sig om mig utan ett spår..bara försvinna utan och aldrig mer finnas...som om jag aldrig hade funnits..

Den gjorde inte det utan jag blev kvar på marken, levande och med massa känslor som yrde omkring i en salig röra. Konstigt det också eftersom jag alltid hävdar att jag är rätt så känslolös och avstängd och inte äger känslor..Det sista året har de kanske hoppat fram som tomten i lådan, bara för att pysa fram ibland och sedan återigen försvinna någonstans i universum bara för att retas med mig. Nu när jag har varit borta så har jag mått rätt uselt. Jag har sovit i massor direkt jag har fått chansen. Jag är rätt slut just nu, även om jag försöker hålla mig både vid liv och ha kvar humöret. Annars bryter jag ihop totalt. Något som jag är livrädd för just nu, av många olika orsaker.

En plan B ska göras i veckan. En som jag kan ha utifall jag inte orkar att fortsätta med horgrejorna tills allt är färdigt. Nödfallsplan kanske det kan kallas. En som jag ska kunna använda mig av direkt jag säger till att jag inte orkar och som ska göra att jag ska klara mig..en plan som jag inte vill använda eftersom det ger mängder med konsekvenser, men som jag behöver ändå. De andra ger också konsekvenser, att fortsätta hora ett litet tag till alltså. Frågan är vilket som ger mest. Just nu känner jag att jag inte kan vara riktigt ärligt eftersom jag inte vill berätta för någon vilka planer som finns för mig i den världen. Jag själv vet om några riktigt gräsliga saker jag snart måste göra, men om jag berättar det till skrynklaren eller på behandlingsstället så är jag rädd för att de totalt dumförklarar mig. Eller rättare sagt så vet jag att alla kommer att säga åt mig att använda mig av plan B direkt. Att jag väljer det här och att jag får skylla mig själv för allt som händer eftersom det finns alternativ. Sånna som för dem är verkliga, men som för mig bara är en utopi. Något jag hör talas om, men som inte är verklig. Inget som jag tror kan genomföras på ett vettigt sätt.

Så i stället håller jag tyst om de riktigt läskiga sakerna som jag vet ska hända. Jag bara säger att de finns jobb som jag fortsätter med och då får väl alla tro att de bara är det gamla vanliga. För de verkar som om de ändå tycker de är hemskt nog. Då får det räcka så...De där typerna som försöker lösa och fixa ihop en plan B vet om allt såklart. Det är ju dom som ordnar med plan A också och jag försöker att lita på dom. De vet alla galenskaper och även om dom inte gillar det så skäller dom då inte på mig. Fast de säger att de inte gillar att jag utsätter mig, men att vi fortfarande kör på plan A så länge jag orkar. Så jag försöker att orka...

måndag 2 november 2009

virrhöne jag..

Oj oj nu har jag varit och tränat..hade glömt bort att det var måndag i dag och stressade på med allt annat när jag några minuter innan kom på att de var dags att springa hemifrån och till träningen. Jag hann precis i tid fast jag kände mig som ett litet troll med håret på ända och huvudet fullt av helt andra tankar. Jag har ju som inte lyckats packa klart och så ännu utan hade tänkt göra det i stället. Sen är det så att jag är borta fram tills på fredagkväll och direkt på måndag morgon måste jag och barnen i väg. Så jag måste packa klart de också. Så att jag inte behöver fixa med det direkt jag kommer hem och är trött och slut...Så just nu står det väskor och påsar överallt. Fast de ordnar sig nog, de brukar ju göra det på något sätt...Hoppas jag i alla fall...

Idag är det bråttom

Total stress redan fast det bara är morgon. Nu är det dags att sätta fart så jag hinner bli klart med allt innan jag far i morgonbitti och jag kan säga att det är miljoner grejor som måste hinna göras. Hur ska jag hinna och varför har jag inte börjat tidigare? Snart får jag då hit besök som behöver lite hjälp med lite saker och jag har precis kört sonen och en kompis till honom på gymnasieskole information. Häller i mig kaffe så jag ska vakna ordentligt och sen snabbröja här hemma.

Stillastånde svartängel

Jag mår skit, urdåligt och jag är ett jäkla vrak...som inget orkar just nu.
Vad är det för vits med någonting, när jag ändå bara ingenting är.
Jag hatar att inget vara och jag avskyr att ingenting orka, men just nu är de så allt är.
Därför är jag usel på att skriva i den här fåniga bloggen också...och jag kommer ingen vart med mitt liv heller så det blir bara massa deprimerad dynga som jag petar ner. Jag vill kunna skriva glada och roliga saker också, men just nu känns det inte som om det finns något sådant..Inte när de gäller mitt hemliga horliv i alla fall. I de andra finns det hela tiden små glada stunder med barnen eller med vänner...givetvis..och det är tur för mig i alla fall för annars hade jag väl förlorat förståndet för länge sedan och hängt i en galge i skogen eller något annat knasigt..
Nu står jag i stället och stampar som ett frustrerat troll och tar mig vare sig framåt eller bakåt..och jag har inte tid med det...jag vill få ordning på allt nu..helst i går och jag har inget tålamod med nederlag skapade av mig eller andra..