tisdag 18 augusti 2009

Ett steg till mot helvetet

Jag funderar vad det är som gör att jag hela tiden dras till helt fel situationer. Vad det är med mig som låter mig användas på det sätt jag tillåter. Hur kan det komma sig att jag går lydandes ut ur mitt hem och rakt in i helvetet och vet om att de är där jag hamnar. Jag gör ju det. Jag vet att helvetet är nära, att mina egna steg fraktar mig sakta men säkert rakt in i lejongapet. När jag väl är där så gör jag allt för att ta mig därifrån, jag slåss, skriker, gråter och försöker springa. Ändå tar jag på mig kläderna och går dit. Jag vet, men jag springer inte i förväg. Varför? Hur kan det vara så att man lyder den som vill en illa, men trotsar den som vill en gott. Hur kan det vara farligare att göra rätt än att lyda den som tycker om att göra en illa? Jag är förvirrad, olycklig och ihjälstressad. Inte ens tanken på att behandling är på gång får mig tryggare i tanken utan snarare tvärtom. Ibland känns det som livet driver med en...och inte på ett positivt sätt..

2 kommentarer:

Stefan sa...

Du tänker för mycket. Gör inte det snälla. Om Du nu redan har bestämt dig så blir det redan bra som inte redan är bra. Viska i vinden och Du ska få svar och tro då på det första Du hör annars börjar Du förhandla. Sätt ett gummiband runt handleden och så fort Du är ifärd med att svar jag,att du kommer när någon vill kränka dig, då drar Du i gummibandet så det smäller till ordentligt och svider till. Dett bryter din destrukriva mönster. Men det måste upprepas varje gång och gummibandet smäller inte av sig själv, DU måste göra jobbet. Good luck .

Monika sa...

Personligen tror jag att du dras till fel situationer, det är din missbrukarsida.
En missbrukare som är påväg att lämna sitt missbruk "brukar" oftast missbruka fregnetiskt sista tiden bara för den vet att snart ska jag sluta...Ta exempelvis en rökare. En rökare som har tankar på att sluta röker aldrig så mycket innan den "fimpar"(tro mig jag vet, fniss...En matmissbrukare äter aldrig så mycket som just då den vet att strax ska den in på någon diet. Likadant är det med sexmissbrukare!!!Det är möjligt att under tiden du håller på så får missbrukaren inom dig en en "kick", men sedan när det är över så kommer tankarna, känslorna och det är då det blir som du beskriver...Ge inte upp. Du är värd så mycket bättre!!!!
Kram på dig