söndag 17 maj 2009

Inte bara mitt fel:-(

Nej, nej och åter nej!! Varför inbillar jag mig att jag förtjänar det här??? Vad är de som gör att folk får göra våld på mig? Jag har dumma fjånig och löjliga ursäkter till allt och jag förklarar bort viktiga saker. Jag vet ju varför de måste straffa mig, jag vet ju vad jag gjorde för fel. Det visste dom också och det var ju därför de hände. Det är faktiskt inte bara mitt fel!! Jag vill inte det i alla fall.

4 kommentarer:

Monika sa...

Men du, är det inte genom misstag man lär sig???Vem ger någon rätten att "straffa" någon annan person???Knappast förövarna, för vem ska straffa dom i så fall??
Nä min vän det håller inte dina argument...Sorry:)!
När jag tänker tillbaka på alla misstag och fel jag har gjort skulle jag vara arkubiserad vid detta laget om jag hade resonerat som du. Nä mina misstg ska bara jag rätta till och inte ett gäng halv hjärnor som tycker det är ok att sätta sig över...Du måste se att det är ett spel med oerhört mycket pengar som florerar där du är offret...
Jag tycker du är värd så mycket mer än vad du tillåter dig min vän.
Kom igen nya tag, livet bara väntar på dig!!!!
Kram

svartängel sa...

Jag verkar falla betydligt lättare just nu och mycket hårdare. Det är nog därför jag ser på allt lite ologiskt ibland...
Fast jag försöker verkligen, men det är svårt och jag blir motarbetad känns det som....

Monika sa...

Självklart blir du motarbetad!!!What else!! Om du bara summerar hur mycket pengar som tjänas på dig av "små kryp" utan att dessa gör någonting för det, så måste du inse att dom motarbetar varje minsta tendens att du skulle vilja dra dig ur..Det är ju totalt glasklart, inte vill dom bli av med sina lättförtjänta slantar...Samtidigt vill jag hedra dig för att du äntligen åtminstode skriver av dig...Jag ser det som en del av tillfrisknande...Nya tag!!!Heja heja dig!

svartängel sa...

Jag har varit tyst i alla evighet känns det som. Inte sagt ett pip till någon eftersom jag inte har klarat av det. Jag har fortfarande svårt att kunna skriva ner det, men jag försöker. Så att jag själv kan inse att de är galet och hur jag tokigt jag resonerar. Förhoppningsvis blir jag tillslut så stark att jag kan ta mig ur helt och hållet. Jag vet att de rör sig om massa pengar, men jag försöker att undvika att tänka på det...känns som om jag är en handelsvara och en sak..och jag vill inte vara det...