Gör ett litet försök att komma tillbaka

Jag trodde inte att jag skulle klara mig, men jag gjorde det. Jag står på benen, livet finns kvar och jag är en liten bit längre upp ovanför vattenytan än vad jag var för ett år sedan. Ingenting är sig likt och mitt liv är helt annorlunda. Allt omkring mig är nytt, men jag är fortfarande samma människa. Jag försöker förändra mig och det som var det jobbigaste tidigare är borta, men med det försvann också mycket av det som höll mig uppe. Fasaden rasade totalt och livet förändrades från en sekund till den andra.

Kanske mina tankar börjar se annorlunda ut och jag resonerar inte på likadant sätt, men jag är ändå jag. Kan inte riktigt ändra på allt direkt. Saker och ting måste få ta tid, även om det är frustrerande. Jag provar att ha bloggen öppen några dagar så får jag fundera under tiden om jag verkligen vill fortsätta skriva här eller om jag också här ska börja på nytt. Har låtit den vara låst nu i ett år, men ibland saknar jag min lilla blogg.