Måste hitta på nått att göra

Nu är jag rastlös och det drar och sliter från alla håll och kanter.
Har hjälpt en kompis med ett personligt brev till ett jobb han ville söka och det var kul...kände mig nyttig för några sekunder i alla fall.
Snart är de natt och jag gillar inte nätter, dom är mörka, kalla och farliga....
Jag vill ha ljus och värme i mitt liv och inte massa skit....

En liten utmaning också....

Ja, just ja...jag har ju blivit utmanad också..
Den tar jag givetvis:-)
Av Katta som har "min lilla blog"
Utmaningen går ut på att jag ska skriva 8 punkter av fakta/vanor om mig själv. Och sedan utmana 8 andra bloggare.
De egenskaper om mig själv som jag valt den här gången är:

• Envis
• Finurlig
• Snäll
• Chokladoman
• Kakmonster
• Bokmal
• Älskar att resa
• Galen

De åtta jag utmanar får då bli

• Vilsen
• Gisan
• Singelpappan
• Monika
• Resnären
• Fideli
• Chrissan
• Hallonsmultronjordgubb

Så får vi väl se om ni tar utmaningen någon av er:-))

Långtråkiga dagen

Min dag bara rullar på...inget händer och inget sker.
De enda jag åstadkommit idag är nog en vända till akupunktören som stuckit mig full av massa nålar. Idag fick jag höra att jag var ännu mera spänd än jag brukar vara. Jag reagerade på varje nål och jag hade svårt att koppla av. Iskallt är de här ute och jag fryser direkt jag kikar ut genom dörren. Helst vill jag nog ligga hemma under ett täcke hela tiden och aldrig visa mig utanför.
Ortopeden ringde och ändrade dag, typiskt va. Jag som har väntat nästan ett halvår på den tiden och nu måste jag vänta några veckor till. Hade som förberett mig på att få göra bort alla typer av läkartjafs nu och sen få lugn och ro i evigheter.
Jag är trött idag och vill vila mig mer och mer....och bara vara

En städande ängel

Den andra halvan av dagen gick åt till att städa i massor. Något ska man ju sysselsätta sig med också och eftersom jag inte ännu plockat ner julgardinerna så fixade jag det...och nu har jag jordgubbar i fönstrena i stället....typ...haha

Jag har kommit på att jag behöver en karl också...inte till massa hyss och sånt utan en sån som kan hjälpa mig med tekniska underliga grejor som jag inte lyckas fixa själv.

Innan jag for på min vecka skulle jag tvätta lite grejor som jag hade tänkt ha med mig. När jag skulle öppna luckan till maskinen satt den fast och jag fick inte upp den. Impulsiv som jag är hämtade jag givetvis en skruvmejsel och började skruva. Till slut och efter mycket mixrande lyckades jag få bort alla skruvar och få upp luckan. Upptäckte att maskinen inte gått klart och att det var därför luckan inte gick att öppna och att jag i stället för att skruva hade kunnat köra om maskinen:-(

Nu får jag inte ihop den igen, den lyder inte mig. Det är någon förbannad fjäder som är iväg och som gör att jag inte kan skruva dit skruvarna igen. Jag ser var dom ska vara med det är som att skruva i luften. Dumma elaka tvättmaskin....hur ska jag klara mig utan rena kläder???

jag är sjuk, sjuk och åter sjuk

Jag for och tog de där dumma proverna i alla fall och nu har jag inget val än att sköta mig:-)
Lite glad är jag för det, nu har jag ett mål i som jag inte kan bryta. Jag är ju en tjurig varelse:-))
Fick ett utlåtande från veckan jag varit på mailet och nu är jag skraj. Det var inte fina saker dom hade att säga om mig....snarare hemska och jobbiga att läsa. Att jag leker med döden, att jag är självdestruktiv, hemlig och har svårt att vara öppen med mitt liv. Att jag lever dubbelt och att jag behöver hjälp fort. Vette fåglarna vad jag ska göra nu....men det ordnar sig

Blää

Tar mig inte iväg....jag får mig inte ut genom dörren, de tar emot så förbannat...
Vill inte lämna några jäkla prover, vad ska dom med det till egentligen.
Jag vet ju redan att jag är sjuk, så vad kan de där göra för nytta.
Lämnar jag de här proverna så måste jag ju sedan fara på de där dumma läkarbesöket också...och för att kunna gå dit så finns det inget annat val än att sköta sig tills dess. För ska jag sälja lite sex eller rättare sagt dominanssex brukar de ju synas på kroppen ett tag efteråt och det vägrar jag låta någon se. Därför måste jag sköta mig och de länge också!!
Egentligen är det nog bra att jag tar i tu med de här läkarbesöken nu, för då har jag ju inte något val. Jag kan använda mig av det som argument för att slippa kanske. Aaaa, vad jag är smart...kanske jag går ut i alla fall genom dörren och till bilen, fort innan jag ångrar mig...kram

och livet går vidare

Idag ska jag fara och lämna massa prover!!
Jag avskyr att fara till läkaren, men nu måste jag. Har inget val.
Har fått en läkartid nästa vecka och han behöver prover innan. Det är ett par år sedan jag for och kollade upp min reumatism och har bara hört av mig dit när de varit kris. Så nu ska jag ta i tu med allt de här. Den här veckan ska jag också till ortopeden för att fixa lite och efter läkarbesöket nästa vecka ska jag vara på lassa varje dag i några veckor....fast hem och sova får jag göra i alla:-) Gissa om jag är rädd....jag som får spader varje gång jag ens närmar mig ett sjukhus....uäää

mera vecka

Det var en skitjobbig vecka, då många saker kom fram....
Jag är som i en dvala just nu och har svårt att tänka...
Fick höra många gånger att jag lekte med döden och att jag närmade den med stormsteg..
Sånt tar på väldigt mycket, även om jag förstår hur dom menar.
Flera var oroliga för mig och det retar mig också, för även om jag vet varför dom säger det så stör det mig. Jag lever ju än i alla fall och det ska jag nog vara glad över,
Ibland känns det nog som om döden lockar mer än att jag ska vara rädd för den.
Att se hur andra lider är också jobbigt. Höra hur deras situationer är och har varit. Nyttigt också på något sätt, men jag mår dåligt för deras skull också.
Jag har svårt att prata och varje gång jag försöker öppna munnen så känns det som om jag ska strypas och kvävas. Det är som om någon vill att jag ska vara tyst och kräver tystnad från mig. Därför kom det nog inte fram så mycket som jag velat egentligen, men jag försökte i alla fall. Så långt som jag var kapabel till just då. Jag kommer ihåg hur de kändes när jag hade pistolen mot huvudet och hörde rösten som sa att vi slutar när du inte längre försöker göra motstånd. När du ger upp blir det lättare både för dig själv och oss.

äh

Försöker att inte ställa till med något just nu...
Kämpar så in i helvete....
Sysselsätter mig med allt möjligt så jag inte faller....men jäklar så svårt....

Innan behandlingsveckan

Innan jag for i väg på min behandlingsvecka han jag ställa till det ordentligt för mig. Inte bara en gång utan massor med vändor. Vilken jäkla skit va!
Jag kan räkna i hop i alla fall åtta gånger under veckan innan jag for iväg. Kanske de handlade om att jag var rädd och så förvirrad inför veckan att jag inte tänkte mig för. Ingen aning, men skit blev det i alla fall...Sista natten innan jag for somnade jag av ett karl höll på, vaknade att han höll på och skickade hem honom ett par timmar innan flyget for. Helt slut var jag...

Planet blev lite försenat eftersom någon tippat snö över hela världen och min flygbuss hemifrån till flygplatsen dök inte upp. Jag fick åka bil i stället, vilket kanske var skönt för mig som var så trött att marken rörde på sig....

När jag kom fram och stod och väntade på att min väska skulle komma rullandes började telefonen att ringa. En av tjejerna undrade panikslaget var jag tagit vägen. Hon stod och väntade på mig och hade försökt få tag på mig länge utan att lyckas. Desutom visste den stackaren hur skrajsen jag var och trodde därför att jag backat ur och inte tänkte komma. Allt ordnade sig ändå och jag träffade mina två tryggheter en timma senare och vi passade på att äta lite innan vi tog de sista stegen till tunnelbana och buss och rakt in i behandlingens kaos, rakt in i förändringen och förvirringen. Tur som fasen att jag hade dom två....som var med på förra behandlingsveckan...annars hade jag nog vänt och satt mig på flyget till bahamas eller nått....
Jag kan lova att de lockade och drog i mig...jag skulle ha kunnat vända på klacken vilken sekund som helst, men jag hade bestämt mig för att genomföra det här....kosta vad de kosta ville....

När vi väl kommit fram fick vi träffa de andra tjejerna och få våra rum. Första kvällen fick vi bara vara i fred och bekanta oss inför varandra innan helvetet skulle braka lös....haha..så kändes de i alla fall...Jag somnade som en stock och för första gången på mycket länge så sov jag. Jag som sällan kan sova vare sig hemma eller ännu mindre på främmande ställen. Jag var nog aningen trygg därborta eller nått sånt. Sen sov jag varje natt som en döding och utan att ha några som helst problem förrän de två sista nätterna. Sista morgonen höll jag inte ens på att ta mig upp. Som om jag undermedvetet försökte sova bort hemresan så att jag skulle kunna få stanna kvar i tryggheten i stället för att gå ut till osäkerheten igen.

fel, fel och fel

Den här dagen började helt fel:-(
Väcktes av att telefonen ringde innan halv sju på morgonen och jag var så trött att jag nästan såg i kors. Efter de började de dimpa ner lite små fina sms av folk som kom i håg att de var hjärtedag i dag. Fast innan de gått några timmar så dök sex meddelanden upp och jag höll på att gå i taket. Jag är så virrig just nu att jag vill inte ha några störande moment över huvud taget. Nu kunde jag i alla fall skylla på att jag var trött och orkeslös och slapp några tokigheter.

hemma igen

Lever fortfarande och har nyss kommit in genom dörren...
Så jag skriver mer och berättar om min vecka i morgon
för nu ska jag vila med mina barn och bara ta det lugnt och vila
kram

Tyst i huset

Nu har storebror åkt hem och vi är ensam i huset igen, i alla fall tillfälligt.
Det har gått väldigt bra att ha honom här så länge och nu är det tyst och stökigt här, eftersom vi inte hunnit röja undan efter att ha en till boende här.
En ny bil har jag också hunnit skaffa mig som står röd och fin på min parkering. Fruktansvärt jobbigt att vara utan måste jag säga....

Flunsan är borta och jag är frisk, men dödligt trött!
Har lyckats ställa till det för mig flera gånger den senaste tiden och värre än någonsin. Jag är totalt orkeslös för tillfället...Fattar inte att jag kunde ställa till det så för mig en gång till, men det var som om allt förstånd i kroppen bara försvann och i stället förvandlades jag till den galnaste och knäppaste av alla. Ändå visste jag att det skulle gå åt helvete...

Om två dagar far jag i väg en vecka på behandling och hoppas på att livet ska vara bättre när jag kommer hem därifrån. Just nu packar och städar jag, fast jag egentligen inte orkar. Kollar att alla saker är ordnade så att inget glöms bort.

en snuvig ängel

Jag finns här i närheten, tjuvkikar och läser, men har inte tid att skriva så mycket just nu.
Har åkt på någon jobbig flunsa och febern far upp och ner i en salig röra. Vill mest bara sova och vila mig, men så funkar inte livet...
I veckan har barnens storebror varit här efter lite mindre konflikter med deras pappa. Storebror vägrar vara hemma hos pappan, men trots att han är vuxen har han svårt att verkligen säga i från. Nu är han i alla fall hos oss och det går jättebra. Han är så snäll och fin och så sams med kidsen. Det enda är att jag har svårt att skriva här på blogen, är lite rädd att bli avslöjad av honom eftersom han är smart och gillar datorer. Min har jag därför rensat och gömt i min säng, den är lösenordsskyddad och allt möjligt, men man vet ju aldrig. Paranoid är jag så det skriker om det...Han får nöja sig med barnens datorer i stället:-)
Fast ändå så räcker inte riktigt min tid till....vilket också kan vara bra, för nu vare sig orkar eller har jag tid med några galenskaper...
Kram och godnatt

Usch

Min tonåring till son har en tjej på besök i hans rum ...huuu
Hur i helsike vet man att dom inte ställer till med något hyss???
Egentligen så litar jag på honom eftersom han är en förståndig och vettig kille som sällan jag gör galna saker...men samtidigt kommer jag väl i håg hur jag själv var i den åldern....Typ livsfarlig och helt utflippad, med noll förstånd och förnuft.
Hur mycket ska man lita på en tonårsson egentligen?? De där hormonerna och allt annat kan ju ställa till de för en annars smart kille...eller?
Måste nog erkänna att jag varit i köket, som är närmast hans rum och vispad, diskat och bakat en kaka bara för att störa utifall att...