lördag 20 december 2008

nattångest

Med natten kommer ångesten krypande, som ett brev på posten och som inte går att undvika.
Hur bra dagen än har varit, åtminstone några timmar så blir sömnen lidande. Än ger jag inte upp, jag ska kämpa mig fram.
Ska försöka vila min hjärna några timmar nu och förhoppningsvis blir dagen i morgon lite bättre.
Kram och godnatt

4 kommentarer:

sagapo sa...

Hej!
Blev så berörd av det du skriver och jag hoppas du får hjälp o stöd med din ångest. Jag vet hur ångest gräver i ens kropp. Sömn är viktigt, så jag hoppas du sover bättre nu.
Vad bra att du skriver ned det du känner, tror att det är bra att skriva av sig. Även att läsa det andra skriver.
När jag är trött o less, då brukar jag sätta mig ned o läsa bloggar, känns som att tankarna far till något annat.
Önskar dig en lugn jul med dina barn. Kram

Stefan sa...

Kiirkegard menade att ångest är det mest kreativa som människan har.Kan vara svårt att förstå,men är inte allt en illution,det som finns NU finns bra nu och då är det väl inte samma ångest ? Bara en tanke. Sorgen är ett måsta lidandet är frivilligt.
:-) (*J*)

svartängel sa...

Jag började med den här blogen samtidigt som jag tog besutet att förändra mitt liv, för att kunna skriva av mig i hopp om att det skulle hjälpa mig.

När jag levde i förnekelse i vad jag gjorde kände jag ingen ångest utan den dök upp i samband med mitt erkännande. Så länge jag känner ångest kanske jag bearbetar min skam och skuld och lidandet kanske går över när jag är säkrare i mina tankar.

Tack för att ni finns
Kram

Stefan sa...

Skam är något man får av andra ,ofta i tidig ålder(föräldrar eller dylikt) skuld därimot är en hälsosam företeelse som är ett måste för att vi som människor inte bara ska köra över varandra hur som helst utan att känna att det vi gör inte är okay.En klok man sade till mig en gång "äg ditt liv" d.v.s jag ska inte bära på andras dåliga mående. Har varit nykter o drogfri i 4,5 år och inser att mina demoner är inuti mitt huvud , jag har givet dem en speciell plats och där får dom vara,annars tar dom över och den kampen har jag förlorat så många gånger innan. Jag kan nog aldrig bli av med dem,men jag kan försöka att inte ge dom näring.Det går och ibland inte och jag behöver inte ta det på så blodigt allvar heller. En dag i taget funkar även för mig.
Stor kram (det som inte redan är bra ,blir bra)en NLP devis