Så det kan vara

Nu sitter jag här igen och funderar över tolvstegsmötet jag var på. Jag tyckte de var ett bra möte ända tills jag skulle fara hem tillsammans med min kompis J. Hon vrålade direkt vi klev in i min bil att jag skulle ha gjort nått galet och jag fattade ingenting alls. Det visade sig att karln som suttit brevid mig tydligen sett ut som om han tänkte äta upp mig eller nått...J var sur eftersom hon trodde jag redan hade knullat karln i fråga, men det har jag ju inte...Jag försökte säga det till henne också och tillslut lugnade hon sig. Nog vet jag vid det här laget att jag utstrålar något läskigt som säger till alla karlar att jag är tillgänglig, men det betyder inte att jag alltid ens märker det själv.

J är en av få i min bekantskapskrets som vet att jag är sexmissbrukare eller dysberoende och hon är därför lite extra överbeskyddande och orolig av sig. En fin vän är hon dock. Hon blev desutom lite sur när jag sa att jag funderat på att beställa de där skyddspaketet för prostituerade som ska hjälpa till att hålla mig vid liv. Hon menade nog på att jag i stället borde söka mer hjälp för att sluta, vilket hon i och för sig har rätt i.

I morgon ska jag iväg till hjärnskrynklaren och se till att min hjärna får lufta sig så den klarar sig utan allvarliga men över helgen:-)

Inga hyss har jag ställt till med på drygt två veckor heller, det måste nog vara ett rekord. Fast fasen vad jobbigt det är att motstå alla idiotiska impusler som flyger över mig särskilt när jag får mina förslag och order av dem som kontrollerar mig. Snart har jag nog några arga ägare till karlar som jagar mig om jag inte gör som de säger....jäkla skit egentligen