En del är bra snurriga

På ett sätt kan jag bli lite full i skratt. Det räcker tydligen inte att vara sängliggandes för att få vara i fred. Jag kan ju i alla fall ligga ner, vilket verkar vara tillräckligt. Ägare nummer två har fått spader och jagar mig som en galning. Nummer ett och tre låter mig vila i lugn och ro...nästan i alla fall. Fast nummer två tycker att det får vara nog nu, jag sköter inte mitt jobb och han har besvikna och otåliga varelser som söker mig. Han förklarade tidigare idag att även om jag var liggandes och inte kunde röra mig speciellt mycket så kunde han vara så snäll att hämta upp mig här hemma. För hit släpper jag ju inte in någon sån där precis.
Sen skulle jag inte behöva göra så mycket mer än att ligga:-))) öööööö tydligen räcker det så..
Jag försökte förklara för honom att jag såg ut som ett spöke just nu, att ingen skulle ens vilja ta i mig med tång, men han trodde mig inte.

Jag slapp i alla fall ändå, för jag pep en aning och försökte låta en aning ynklig...jag är för trött och har för ont för att orka. Får för tillfället inte ens äta mina reumamediciner under den här nya utredningen.